Har haft massa tankar att skriva men inte orkat skriva ner dom . Men nu gör jag ett försök ;)

Förra veckan så började den nya säsongen av biggest looser till min glädjen. Frun tycker inte det är ett lika bra program som jag .Kan sitta och gråta för mig själv . Blir så mycket känslor som väller upp . Jag var inte alls lika stor som dom i programmet , men det hade inte varit helt omöjligt att jag kunnat stå där och varit så stor om jag inte gjort en förändring . Jaja det ska bli roligt att följa deltagarna iaf . Var ju en tjej som åkte ut i 2:a programmet och jag tyckte det var helt rätt person som åkte ur . Har ju set ett antal säsonger av detta programmet och det har funnits folk som varit betydligt större än henne som verkligen kämpat med träningen . Och visst har dom haft det tufft men inte har dom gnällt hälften av vad hon gjorde. Och när hon säger att hon kanske borde åka hem och göra operationen istället så undrar jag vad hon hade förväntat sig och varför hon sökte.Hemma i en soffa kanske det satt nån annan som känner att dom hade gjort vad som helst för å få den chansen som deltagarna får . Hoppas hon lyckas hemma istället.Ska man göra nått och det spelar inte nån roll vad det är så måste motivationen finnas till 110% . Och jag vet att det är jobbigt att komma igång med vikten och motionen även om jag inte var så stor. Bara det oxå att man är isolerad på ett ställe utan kontakt med omvärlden måste oxå vara skit tufft , men eftersom man inte prioriterat sig själv och tagit hand om sig själv så kanske det är det som krävs för å komma in på banan igen . Nog om programmet för denna gången :)

Häromdagen när jag var ute och cyklade med Alfred så kom jag och tänka på Viggos första cykeltur med mig . Jag skulle lämna dom större ungarna på dagis och skola . Satte Viggo i bak och cyklade iväg . Gick bra ett tag men sen blev han fullkomligt vansinnig han var väl 8-9 månader han bara skrek så fort jag satte mig på cykel och när jag gick av så blev han tyst . Det var nog så att min bakdel var för stor så han inte såg tillräckligt när vi cyklade. Och när frun satte sig så var han jätte glad men det var väl för han såg bättre med henne . Stackars barn :) men nu så ser dom bra även om dom sitter bakom mig :)

I helgen så hade vi en överrasknings fest för min svägerska som ska ha barn om ett par dagar . Blev riktigt lyckat . Kom på denna idé när jag var hemma en dag . Sen rullade det bara på . Var lite gäster som kom med . Trevligt var det iaf :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja helgen är över och idag började dom stora barnen skolan. Just nu har jag en spännande vecka framför mig med steg 1 i utbildningen som arbetsplatsombud. Denna veckan kör vi 2 heldagar sen är det ca 3 veckors mellanrum innan nästa gång. Känns både...

Jag har bestämt mig att jag Ska jogga från Skolan när jag lämnat viggo nu när det är snö.blir 1,5 km enkel väg. Och sen så ska han ju hämtas också ? så det blir 3km per dag som jag jobbar dag.Idag var första rundan. Igår så la jag fram mina löpsrklä...

Igår hade vi 10 årig bröllopsdag. Tänk vad tiden går fort ändå och hur mycket man lär sig på vägen. Vi har haft en väg med många hinder men ändå inte tappat bort varandra helt och detta är jag tacksam över. Vi var iaf ute och firade det i lördag...

Sen jag sist skrev har jag hunnit fylla 30 och sprungit ett Lidingölopp. Det var en upplevelse. Vardagen rullar på med allt vad det innebär. I perioder lider jag av frustration över att jag inte hinner allt jag vill. Just nu har jag ingen motivat...

den stora dagen kommer närmare med stormsteg. tycker det känns riktigt jobbigt att fylla 30 om jag ska va ärlig. är många stora dagar detta året faktiskt. vi har varit ihop 10 år i maj. förlovade 10 år i juni och gifta i 10 år i november. dage...