Har haft massa tankar att skriva men inte orkat skriva ner dom . Men nu gör jag ett försök ;)

Förra veckan så började den nya säsongen av biggest looser till min glädjen. Frun tycker inte det är ett lika bra program som jag .Kan sitta och gråta för mig själv . Blir så mycket känslor som väller upp . Jag var inte alls lika stor som dom i programmet , men det hade inte varit helt omöjligt att jag kunnat stå där och varit så stor om jag inte gjort en förändring . Jaja det ska bli roligt att följa deltagarna iaf . Var ju en tjej som åkte ut i 2:a programmet och jag tyckte det var helt rätt person som åkte ur . Har ju set ett antal säsonger av detta programmet och det har funnits folk som varit betydligt större än henne som verkligen kämpat med träningen . Och visst har dom haft det tufft men inte har dom gnällt hälften av vad hon gjorde. Och när hon säger att hon kanske borde åka hem och göra operationen istället så undrar jag vad hon hade förväntat sig och varför hon sökte.Hemma i en soffa kanske det satt nån annan som känner att dom hade gjort vad som helst för å få den chansen som deltagarna får . Hoppas hon lyckas hemma istället.Ska man göra nått och det spelar inte nån roll vad det är så måste motivationen finnas till 110% . Och jag vet att det är jobbigt att komma igång med vikten och motionen även om jag inte var så stor. Bara det oxå att man är isolerad på ett ställe utan kontakt med omvärlden måste oxå vara skit tufft , men eftersom man inte prioriterat sig själv och tagit hand om sig själv så kanske det är det som krävs för å komma in på banan igen . Nog om programmet för denna gången :)

Häromdagen när jag var ute och cyklade med Alfred så kom jag och tänka på Viggos första cykeltur med mig . Jag skulle lämna dom större ungarna på dagis och skola . Satte Viggo i bak och cyklade iväg . Gick bra ett tag men sen blev han fullkomligt vansinnig han var väl 8-9 månader han bara skrek så fort jag satte mig på cykel och när jag gick av så blev han tyst . Det var nog så att min bakdel var för stor så han inte såg tillräckligt när vi cyklade. Och när frun satte sig så var han jätte glad men det var väl för han såg bättre med henne . Stackars barn :) men nu så ser dom bra även om dom sitter bakom mig :)

I helgen så hade vi en överrasknings fest för min svägerska som ska ha barn om ett par dagar . Blev riktigt lyckat . Kom på denna idé när jag var hemma en dag . Sen rullade det bara på . Var lite gäster som kom med . Trevligt var det iaf :)